begripliggorande.blogg.se

Vi lärde känna varandra när vi arbetade i Medborgarhuset i Gamlestaden i Göteborg. Två kvinnor, födda samma år, som båda tillbringat minst 22 år i Sverige. Den ena född i Somalia, den andra i Sverige. Nu bor en av oss i Göteborg den andra i Mogadishu. Förutsättningarna för våra liv är plötsligt rätt olika. I denna blogg skall vi försöka begripa världen utifrån våra olika centrum.

Om barndom i Somalia

Kategori: Allmänt

 

 Hur var mitt liv före 1982 då?

 

Låt mig gå tillbaka till min uppväxt. När vi flyttade från staden ut till nomadlivet var jag antingen tre eller fyra år. Ingen har antecknat när jag föddes. Det är inte mitt fel, jag bryr mig inte heller om det.

När jag var sex - sju år så bestämde min mor att jag och mina två yngre bröder skulle lämnas/flyttas till Ballanballe där mamma byggde ett hus åt oss, för att vi skulle gå i skolan. Jag var äldste. Hon skrev in oss, alla tre samma dag till Koran skolan och den traditionella skolan. Sen gick hon tillbaka till nomadlivet. Nästan alla som bodde i dessa områden(a) gjorde så. Halva familjen var nomader ochhalva familjen bodde i stan. De flesta barn bodde hos släktingar. Men vi hade inga släktingar, så mamma gjorde så att hon byggde ett hus, där vi kunde bo i. Hon lämnade pengar till en affär och sa att vi skulle ta hand om oss själva. Hon pratade med en gammal grannkvinna som var barnlös, att hon skulle hålla ett öga på oss. 

På förmiddagen gick vi Koranskolan och på eftermiddagen gick vi i den vanliga skolan. Det var ingen som hjälpte oss med matlagning, tvätt eller städning och inte ens med hemläxan. Vi tog hand om oss själva. De äldre aldre såg till att vi inte slarvade med någon av dessa sysslor och att vi skötte oss i skolan och i Koran skolan. Det fanns ingen eller rinnande vatten hemma. Vi hämtade vatten från brunnen. Vi köpte ved eller kol från markanden och ibland gick vi till skogen för att hämta ved från skogen under helgen. Det var faktiskt jätte roligt att hämta ved från skogen för vi gjorde det i grupp oftast barn i samma ålder och det var ocksa läskigt= hemskt. Däremot att hämta vatten, med tunga dunkar, var inte lika roligt. Det var tungt och slitsamt för oss barn. Jag har än i dag axelskada som jag tror beror på detta slit.

Hur försörjde mamma oss? Hon kom då och då till stan. Hon såg till att vi alltid hade mjölk, smör och att vi fick färskt kött hemlevererat varje dag. Genom polishuset såg till att vi fick spagetti, socker, dadlar, skoluniform och kläder som betalades av vår fars lön.

/WIlo

Kommentarer


Kommentera inlägget här: