Du, William Blake och jag
Kategori: Allmänt
Jag är väldigt störd över reklamen här på bloggen. Har försökt få bort den, men jag lyckas inte. Kanske ska vi byta bloggvärd igen? Vi får heller ingen riktigt bra statistik härifrån, om vi inte betalar. Men snart har vi lyckats få poäng nog för att köpa oss ett snyggare skinn till bloggen. En jakt alltså, om man vill se det från det hållet.
Klockan är sent och jag håller mig vaken eftersom jag vaknat klockan 4 de senaste morgnarna. Hoppas kunna vakna senare om jag lägger mig senare. Är trött hela tiden, men dagarna går ändå i ett enda huj. Jag vet att jag är privilegerad, men känner mig i viss mån förslavad. Ändå är jag mycket friare än många andra. Det händer då och då att jag får hålla tillbaka en aggresivitet när någon käck kvinna föreslår att jag skall göra det eller det, putsa alla speglar på morgonen, baka bröd eller vad det kan vara, för att det tar så ohyggligt kort tid. Tänk om alla dessa kvinnor någon gång tog sig tid att lägga ihop all tid som de lägger på små obetydliga saker som de menar inte tar någon tid, då skulle de nog inse ett och annat. Tror aldrig jag hört någon man prata på det där viset. Varför då?
Jag håller på och läser en bok om William Blake. Carl- Johan Malmbergs Stjärnan i foten. Att jag tar upp det här beror på att Blakes idéer stödjer mycket jag kommit att tänka på när jag läst dina blogginlägg. Det är möjligt att jag fattat allt fel och att det här blir det rörigaste blogginlägg jag någonsin skrivit, men jag försöker.
Blake lägger stor vikt vid inbillningskraften, han menar att det är den som vidgar verkligheten och skapar framtiden, tillskillnad mot minnet som han menar gör oss nostaligska. Ja det här är en mycket förenklad förklaring. Det är knappast bara Blake som ger stöd åt uppfattningen om att de ideologier som längtar tillbak till något gammalt betyder en tillbakagång.
Men Blake ger mig en modell stöder för min avsky för snusförnuft. Blake menade att förnuftet och minnet stöter bort inbillningskraften med hjälpt av krig och martyrskap. Det är sådant som förtryckarregimer bygger på, som främlingsfientliga nostaligska ideologier kan leda till. På samma sätt som krig och matyrskap ödelägger inbillningskraften på det sätt som du beskrivit att den gjort i Somalia .
Situationen i Sverige är mycket än i Somalia annorlunda. Även om vi klagar över kulturklimatet så ja, i jämförelse, är det riktigt bra. Dock tror jag att man skulle kunna vinna en del poänger om man pratade mer filosofiskt med den riskfyllda begränsningar som uppstår exempelvis när man
exempelvis vad svenskhet är. Som en bieffekt skulle man då också stimulera det kollektiva medvetandets fantasi (eller inbillningskraft) Egentligen är det bara döda saker som låter sig definieras.Samma sak måste väl gälla i Somalia med alla dessa klaner som krigar. Där folk menar att de hör till en viss by som de aldrig ens varit i.
En fråga här är sjävklart hur framåt det är att stödja sig på en 1700-talskonstnär. Men något får man väl bjuda på.
/Karin
